Avancerad programvara för konstruktion

Tekla programvarulösningar för konstruktions- och byggnadsinformationsmodeller driver utvecklingen av BIM, förbättrar bygginformationsflöden och erbjuder konkurrensfördelar till sina användare. Lösningarna används för att realisera projekt runt om i världen, från bostäder och broar till fabriker och skyskrapor för konstruktion, bygg och anläggning. Genom att använda korrekt, rik modellinformation betjänar man hela byggarbetsflödet. Teklas programvara produceras av Trimble.

Tekla personnel 1976I mitten på 1960-talet hade datorer och automatisk informationsbehandling etablerats grundligt i Finland. Företag som hanterade avancerade tekniska beräkningar hade även börjat använda Automatic Data Processing (ADP).

På grund av de ökade beräkningsbehoven och bristen på resurser, skapade ett antal ingenjörskontor ett gemensamt programvaruföretag. Företaget, som hette Teknillinen laskenta Oy (”teknisk beräkning”) registrerades i februari 1966. Våren samma år förkortades börsnamnet till Tekla. Teklas första kontor låg i Helsingfors, i Finland.

Grunden för Teklas affärer var ADP-konsultering, databehandlingstjänster, utbildning och programvaruutveckling. Sex stycken planeringsutskott bildades 1967, representanter för de olika branscherna bland aktieägarna, för att utveckla program. Målet med planeringen var att definiera de funktioner som behövdes i en gemensam programvara i samarbete med Teklas anställda.
 
Faktum är att det var dessa utskott som skapade Teklas framtida inriktning: att starta projekt för att utveckla nya program i samråd med kunderna.

 

Milstolpar

1966       

Teknillinen laskenta Oy är baserat i Helsingfors. Namnet Tekla börjar användas på börsen. Reino Heinonen utnämns till VD i företaget.

1968

Företagets fokus på programvaruutveckling övergår till konstruktionsteknik, vägbyggande och schaktning.

1970

Tekla öppnar en fjärranslutning till Nokias databehandlingscenter.

1972

Tekla upprättar en fast anslutning till Control Data Corporation:s databehandlingscenter i Stockholm och får sina första skandinaviska kunder.

1973

Tekla börjar med FEM-beräkningar (Finite Element Method) och får nya kunder inom mekanikbranschen.

1976

Programvara för plotters och grafiska utskriver börjar användas.

1979

Tekla köper sin första huvuddator (Perkin Elmer).

1980

Företaget tar namnet Tekla Oy som fullständigt namn.

1981

Alla designers och programmerare får en egen alfanumerisk terminal.

1986

Tekla utvecklar teknik för virtuella databasen: användandet av relationsdatabaser blir betydligt snabbare och enklare.

1987

Teklas första framgångsrika system som kombinerar grafik och relationsdatabaser står färdiga.

1988

Tekla börjar utveckla sina egna tekniska ”verktygskit” för programvaruutveckling.

1989

Alla Teklas nya programvaruprojekt flyttas till Unix-miljön med hjälp av företagets egna tekniska verktyg (GISbase). 

1990

Teklas första X-produkt, Xroad för vägplanering, lanseras tätt följt av Xcity för stadsplanering.

1991

Xpower-systemet för nätverksinformation för elföretag får sällskap av ett liknande system för telefoniföretag: Xcable.

1993

Den kommersiella versionen av stålkonstruktionsprogramvaran Xsteel blir färdig.

1995

Teklas kvalitetssystem certifieras.

1996

Ett dotterföretag etableras i Sverige. Teklas övergång till Windows-miljön börjar med programvaran Xforest.

1997   

Tekla slutför sitt första Internetanslutna program: WebMap för kommuner.

1998

Teklas VD sedan länge, Reino Heinonen ersätts av Seppo Ruotsalainen. Tekla etablerar ett dotterföretag i Malaysia.

1999

Tekla etablerar dotterföretag i USA, Storbritannien, Tyskland och Japan.

2000

Tekla listas på börsen i Helsingfors. Det franska företaget SMRT köps upp och blir Teklas dotterföretag Tekla Sarl. Tekla etablerar dotterföretag i Norge, Förenade Arabemiraten och Brasilien samt öppnar ett kontor i Kina.

2001

Tekla avyttrar Xcable, Xenvi och Xforest samt köper upp kundinformationsverksamheten och relaterade tjänster från finska Enfo Plc.

2002

Seppo Ruotsalainen avgår i november och Heikki Multamäki utnämns till företagets ordförande och VD. Tekla presenterar nätverkstjänster för extranät och intranät, utvecklade för energibolag.

2003

Microsoft .NET-miljön för programvaruutveckling börjar användas.

2004

Ari Kohonen tillträder som ordförande och VD. Verksamheterna som köptes av Enfo säljs till TietoEnator. Tekla Structures programvara för konstruktionsteknik (baserad på Xsteel) lanseras.

2006

Teklas fyrtioårsfirande. Tekla öppnar ett sambandskontor i Indien.

2007

Tekla säljer sin projektbaserade försvarsverksamhet till Patria. Tekla öppnar ett kontor i Danmark.

2008

Mer än 80 % av nettoförsäljningen sker internationellt. Tekla har egna kontor i 12 länder och ett världsomspännande partnernätverk. Teklas programvaror och tjänster används i fler än 80 länder.

2009

I februari öppnar Tekla Malaysia ett representationskontor i Jakarta i Indonesien och ytterligare i juli i Bangkok i Thailand. Fler än 16 000 licenser till Tekla Structures säljs över hela världen.

2010

Fler än 18 000 licenser till Tekla Structures säljs över hela världen. Tekla har kunder i nästan 100 olika länder. I februari tilldelas Tekla Internationalization award 2009 av Finlands president. Samma månad öppnar Tekla ett kontor i Singapore som ska fungera som Teklas huvudkontor i Sydostasien.

2011

Tekla blir en del av Trimble Group.

2012

Tekla avlistas från börsen i Helsingfors.

2013

Tekla kan utnyttja kunskaperna och arbetet hos Trimble Buildings och Trimble Infrastructure division.

2014

CSC blir en del av Tekla.

2015

Tekla Model Sharing och Warehouse lanseras.

2016

Tekla rebrandas till Trimble.

the_story_of_tekla

Tekla utvecklar modellbaserad programvara för arkitektur-, ingenjörs- och byggmarknaden (AEC), för lokala myndigheter och för elbolag. Dessa produkter ger användarna tillgång till de senaste funktionerna för att skapa, analysera och ändra modellbaserad information. Produkterna kan implementeras tack vare Teklas egen teknikplattform och arkitektur.

Teklas program hanterar stora mängder komplex information. Informationen innehåller flerdimensionell geometri eller placering. Den hanteras däremot inte via en ritning, karta eller 3D-visualisering utan all information lagras i datamodellen.

Fördelarna med att använda en datamodell är uppenbara: utveckling av datamodeller, åtkomst till flera användare, tillgänglighet i andra programvaror och andra viktiga krav går lätt att uppfylla. Eftersom inte tillräckligt stöd för geometri- eller placeringsdelen av informationen finns i datamodellverktygen har Tekla gjort mycket egen utveckling inom det området.

Hur modellbaserad information används

Ett sätt att demonstrera fördelarna med en modellbaserad lösning är att se hur datamodeller har utvecklats. Till exempel har det under det senaste decenniet visat sig nödvändigt att hantera även tid i 3D-modeller för konstruktionsdesign. Tack vara datamodellernas flexibla natur var det väldigt enkelt att lägga till en fjärde dimension. Ytterligare en trend är att använda kostnadsinformation som en ”femte dimension”.

Framsteg inom kommunikationstekniken har gjort det först möjligt och sedan nödvändigt med samarbete mellan människor och företag som arbetar på samma projekt. Den modellbaserade lösningen tar väl hand om denna förbättrade produktivitet tack vare dess naturliga förmåga att skapa nya modeller från kombinerad information från flera källor. Att kunna dela en modell eller utbyta ändringar i en modell är båda inbyggda tjänster i modellbaserade system.

Slutligen skulle det vara omöjligt att integrera olika informationssystem utan strikta gränssnitt för informationsåtkomst och relaterade tjänster. Dessa krav uppfylls av rena standardfunktioner i datamodeller.

Teklas programvaruarkitektur

Det är relativt lätt att implementera ett modellbaserat system som kan hantera finansiell information eller kundinformation eftersom det finns så många verktyg för att skapa sådana horisontella tillämpningar. I många vertikala marknader, som de som Tekla ofta arbetar med, saknar verktygen den prestanda eller de funktioner som behövs eller så finns inga tillgängliga alls.

För att kunna stödja alla nödvändiga funktioner med den prestanda som krävs för stora modeller, har Tekla utvecklat en programvaruarkitektur som kombinerar tillgängliga tekniker med anpassade.

I botten ligger Microsofts .NET-teknik och motsvarande utvecklingsverktyg. .NET innebär en enorm mängd grundläggande programvaruutvecklingstjänster och kan erbjuda högsta möjliga produktivitet för Tekla och dess partners. Dessutom är .NET branschstandard för sammanbundna skrivbordstillämpningar.

Teklas teknikplattorm, Tekla Technology, tillhandahåller de verktyg som krävs för en modellbaserad lösning. Datamodellen måste fungera på ett intelligent sätt, alltid behålla full integritet och omedelbart visualisering eventuella ändringar. Om till exempel profilen hos en balk ändras i en konstruktionsmodell, måste ändringarna skickas vidare till en mängd anslutningar och andra delar av modellen.

Våra kunder förväntar sig att Tekla ser till att modellen alltid fungerar som den ska, utan fördröjning. Detta är ett löfte vi försöker hålla för att våra kunder ska kunna nå de produktivitetsnivåer och den kvalitet de behöver för att förbli konkurrenskraftiga.